För mina kreativa utlopp så använder jag gärna Processing. Anledningen är de många biblioteken och min kännedom om Java. Det är väldigt bra att ha hyffsat djup kunskap om verktyget man arbetar med för att kunna koncentrera sig på det kreativa istället för det tekniska.
C++ har jag aldrig satt mig in i. Anledningen var min dåvarande nörd-kärlek till C och dess “renhet” a la UNIX. När jag senare började läsa på universitetet så var det Java som användes vid utlärning av OOP. Efter det har det helt enkelt inte varit behövligt för mig att lära mig C++. Om man kan Java och C så känns det inte som det borde vara jobbigt alls att bara sätta sig ner och spruta ut C++kod. Jag tänker försöka mig på just det inom kort då openFrameworks äntligen släppt en publik pre-release.
Varför då besvära mig själv med nytt språk, med allt vad det innebär av syntaxförvirring och API-läsning? Min tro är att det vidgar mina vyer så att säga, låser upp en del spärrar som jag inte visste fanns eller bara ger mig nya idéer. Kan vara bra att bryta gamla mönster och få börja famla lite igen. Helst skall ju ens verktyg och miljö inte påverka det slutgiltiga verket, men tror det är svårt att undvika. Sedan skadar det inte att bekanta sig med ännu ett språk.
